Gamla Ullevi bör lära av Göteborgsoperan

Gamla Ullevi är som bekant ett ekonomiskt sorgebarn. Särskilt bekant är det för GP-läsare då sagda publikation inte försitter några tillfällen att granska hemvisten för stadens allsvenska fotboll (och för en del av superettafotbollen och eventuellt division ett-fotbollen skall tilläggas). Desto mer glädjande att det finns andra kulturbärande verksamheter som sköts bättre. GP publicerade häromdagen en nyhet om att Göteborgsoperan 2010 gick med imponerande 6,2 miljoner i vinst. ”Klirr i kassan på Operan” och ”Miljonplus på operan” utbrast den annars så svårimponerade tidningen.

Som fotbollsintresserad kan man här reagera på två sätt. Antingen med defensivt surande inför hur finkulturen sköts bättre och genererar miljoner i vinst eller också tar man till sig hur Operan lyckats där fotbollen misslyckats. Vi på Nitton04 har återigen fingranskat Göteborgsoperans ekonomi och sedan tänkt så det knakat, slagit våra kloka huvuden ihop samt inte minst gnuggat geniknölarna för att genomskåda framgångsreceptet och applicera det på Gamla Ullevi. Vi kan stolt presentera en lösning där Gamla Ullevi skulle generera en vinst på häpnadsväckande 456,5 miljoner per år.

I den här gamla artikeln kan den matematiskt misstrogne eller kanske ekonomibloggare som Jakebox eller Osynliga Handen fördjupa sig i hur vi räknar. Övriga får nöja sig med att vi först uppdaterar siffrorna för Operans skattesubventioner till ca 1350 kronor per besök (197 miljoner fördelat över 220 000 besök) under 2009 (den senast tillgängliga årsredovisningen). Sedan tillämpar vi Nitton04-snilleblixten och förutsätter helt sonika att varje Gamla Ullevi-besökare i rättvisans namn också subventioneras med 1350 kronor. En enkel kalkyl ger då vid handen att Gamla Ullevis resultat för 2010 (-16 miljoner) skulle förstärkas med 472,5 miljoner (350 000 besökare gånger 1350 kronor). Den resulterande vinsten skulle då bli ovan nämnda 456,5 miljoner.

Vi anser därmed problemet löst och kommer i en framtida artikelserie följa upp hur vinsten på bästa sätt bör användas. Återinvestering i gräs, utdelning till klubbarna, kanske en fond för donationer till kommunen för att stärka dagis- och skolverksamhet – möjligheterna är många nu när intäktssidan är säkrad. Vi ser också fram mot en mer positiv rapportering i GP rörande ett Gamla Ullevi med ekonomin i balans.

2 reaktion på “Gamla Ullevi bör lära av Göteborgsoperan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *